Fightplay välkomnar Daniel Johan Mackie

19 01 2010

Förord: Keyvan här gott folk. Jag har valt att introducera vår nya bloggare Daniel Johan MacKie genom att göra en intervju. Han har redan hunnit bli ett välkänt ansikte här på Fightplay då han presenterats i två tidigare inlägg.

Luta er bakåt, lär känna familjefadern som har siktet inställt på UFC.

K: DJ, berätta lite om dig själv till att börja med.
DJ: Jag heter Daniel Johan Pearl Mackie och är en MMA-fighter. Jag är född i Karlstad. Min far är från USA och min mor är svensk. Vi flyttade till Linköping när jag var 5 år gammal och det var där, några år senare, som jag blev intresserad av kampsporter. Linköping är mitt riktiga hem.
Jag har två bröder som heter Max och en yngre bror som heter Michael, borta i Norge har jag två halvsystrar också. Jag är gift och har två barn.

K: Berätta om den fighter du är, vilken viktklass, styrkor och eventuella svagheter?
DJ: Jag är nog en muay-thai fighter, det är den stilen jag har. Jag tempoväxlar, varvar aggressioner med ett inre lugn. Jag känner mig definitivt tryggast stående än på marken. Men jag jobbar för att förbättra min groundgame, vill vara allround. Min aktuella viktklass är 205 pounds (93 kilo). Men jag har funderat på att gå ner ytterligare en viktklass till 185 pounds (83 kilo).

K: Varför är du en fighter? Vad tilltalar dig?
DJ: För att jag älskar det. Jag tycker själv jag är duktig på det, en naturlig fallenhet för det. Men det ska hållas inom idrottens ramar, inte ute på gatan. Det som fascinerar mig är när man står där ansikte mot ansikte med någon annan, instinkterna talar och det är man mot man. Det är spännande och roligt!

K: Vad har du för relation till USA? Din far är ju amerikan, när flyttade du till andra sidan Atlanten?
DJ: Jag flyttade hit 2002 och innan dess var min far den enda länken till USA.

K: Vi går tillbaka i tiden DJ, hur kommer det sig att du började med kampsporter?
DJ: Redan när jag var en liten parvel var jag mycket intresserad av ”fighting” du vet. Den första kampsporten jag började med var Kung Fu. Jag var elva år gammal och så nyfiken. Men träningen tog inte bara plats där utan jag och min bror tränade en hel del redan i den åldern för oss själva. Jag tjänade mycket på att faktiskt visa honom det jag kunde. Ett år senare började jag träna boxning i Linköping. Då tränade jag bland annat med min vän Naim Terbunja (läs: duktig proffsboxare som etablerat sig väl i USA). Oj, det var verkligen länge sen.
Jag fokuserade på boxningen i två år. Efter den tiden var det faktiskt återigen mycket träning med min bror och en kille som heter Farnam Mirzai (läs: Farnam är en thaiboxare från Sverige som flyttat till Thailand för att fokusera på thaiboxningen heltid).
Vi tre slogs mer eller mindre, det var faktiskt så, säger DJ och skrattar. Han fortsätter:
Farnam hade tillgång till en lokal i Linköping där där en grupp fighters samlades och gick upp mot varann. Lite av en Fight Club-grej varje helg. Men det hela sköttes på rätt sätt. Det var som sparring. Det bästa var att vi filmade vad vi gjorde där nere och kunde då återkomma till det vi spelat in och se vad vi behövde förändra eller förbättra i vårt fightgame.

K: Ok. Så allt började med Kung Fu, du fortsatte sedan med boxning. Nu sysslar du med MMA. Hur kom MMA in i ditt liv?
DJ: Jag var 15 år gammal när jag började träna MMA. Jag hamnade väldigt ofta i bråk med nazister när jag var yngre. Många av mina vänner är utlänningar och kunde inte bara stå och titta på när de hamnade i trubbel eller fick stryk. Jag blev helt enkelt tvungen att förbättra på mina kunskaper för att inte hamna i underläge i sådana situationer.

K: Det här med Wand Fight Team då, hur upptäcktes du och kom med i dokusåpan Fighter Life?
DJ: Wanderlei Silva hade satt ut en videoblog och min manager hade sett den. Managern bad mig titta och jag fick reda på att uttagningarna var 14 nov 2009. Jag kommer inte glömma den dagen för mitt barns födelsedag är den 13 november. Jag var tvungen att åka 12 november och missade hans födelsedag.
Jag var med uttagningen, de kollade vår teknik, hur vi sköt för nedtagningar, slagreaktion och allt möjligt. Det de tittade mest på var sparringen. Jag sparrades mot 3-4 killar och tills slut sa Wanderlei att jag var antagen. Det var en skön känsla att stå och sparras mitt framför UFC-fighterns ögon.

K: Vad är det som gäller nu? Vad är aktuellt?
DJ: Wanderlei har sagt att han kan hjälpa mig att bygga upp en ordentlig karriär, allt som har med boendet i Las Vegas att göra till marknadsföring av mig som fighter. Jag kommer att träna heltid på Wand Fight Team och även jobba vid sidan om träningen. Målet är att inom ett år kunna fokusera bara på träningen och att inkomsten ska komma från matcher och sponsorer. Eventuellt gör jag min proffsdebut i mars månad. Jag berättar mer för alla läsare när jag vet exakt när och för vilken organisation det är.

K: När och varför skedde flytten till USA ursprungligen?
DJ: Jag flyttade en månad innan jag fyllde 18. Hela grejen med nazisterna spårade ur. Just för att jag inte backade undan. De jagade mig varje helg. Jag personligen kunde hantera det men de började bete sig hotfullt mot min familj. Jag ville inte att min familj skulle få fler problem, droppen var när de bombade min mors bil…

K: Jag har hört att du har en militärutbildning i USA. Kan du berätta mer om det?
DJ: Det är en del av armén. Jag har varit en del av National Guard i ett och ett halv år. National Guard är den största delen av den amerikanska styrkan som finns i Afghanistan och Irak. Den enhet jag är del av är bokad att åka till Afghanistan om två år. Blir det så att jag ska åka dit kommer jag bygga för att bli en tungviktare.

K: Vad gör du på fritiden då?
DJ: Ja du, har jag ens någon fritid? Jag jobbar, tränar eller tar hand om ungarna. Men jag älskar mitt liv. Jag är tacksam för allt jag har. Det jobbiga är att nu när jag flyttar till Las Vegas kommer jag flytta ensam ifrån familjen. Förhoppningsvis kommer de kunna flytta till mig inom ett år. Det kommer att vara en period med många prövningar. Men du vet Keyvan, för att nå vissa mål måste man ibland göra uppoffringar i livet. Jag kommer att träffa familjen en till två gånger i månaden.

K: Jag är med på vad du säger. Berätta för dina läsare, vad har du för favoritmusik? Favoritmat? Favoritfighter? Förebilder?
DJ: Jag tror inte jag har någon direkt favoritgenre. Jag lyssnar på det som låter bra i mina öron. Jag älskar pasta med nästan vad som helst. Det är gott vet du! Jag har flera favoritfighters. Den store favoriten är Wanderlei Silva. Men jag tycker om och stödjer David Bielkheden och Alexander Gustafsson också.
Min klara förebild är min far. Han är en stark människa. Tack vare att jag följt hans råd har saker och ting gått bra för mig. Sedan ser jag mycket upp till basketstjärnan Kobe Bryant, en idrottare som vet vad hårt arbete är.

K: Något du vill hälsa din nya publik här på Fightplay?
DJ: Jag ser emot att låta er ta del av min karriär som fighter. Jag kommer även att berätta för er hur mina dagar ser ut med allt vad det innebär med familjeliv och vardagen. Välkommen till mitt liv!

Där har ni det gott folk, en presentation av vår nya bloggare. Vi välkomnar Daniel Johan MacKie till Fightplay och vill att ni tar tillfället i akt nu och ställer de frågor ni har via kommentarfältet! Det har varit ett sant nöje att ha timlånga samtal med DJ och sitta där sedan och gå vilse bland alla klipp han skickat.

Keyvan Zarea-Ganji för Fightplay


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: